• Arosbärgarna

Man kan aldrig förutspå hur en årstid under vinterhalvåret kommer att se ut, men det är alltid viktigt att a resurserna finns och att man är förberedd på att rycka ut när det behövs.

Vi lägger ner mycket tid på att se över våra fordon, vår utrustning och att hålla vår personal uppdaterad.


Transporterna runt om i stan och i länet kräver nya resurser och vi har därför satsat på nya bilar i år. Vi breddar våra tjänster genom att vi har 4axliga bärgare med stora kranar.


Vårt maskinsläp gör det lätt att transportera gods eller fordon.


Mitt fokus just nu är att föra dokumentation och att vår personal är a´jour med allt som händer!


Vi har uppdaterat vår hemsida och därför har inte bloggen blivit uppdaterad på ett tag.


Gården i Gesala jämnas till och vi är i slutskedet nu att fixa till våra lokaler så att de fungerar optimalt för uppställning, egen verkstad och förvaring för bilar och utrustning, ytan är verkligen till vår fördel och jag och Sammy bor ju bara ett stenkast bort.


Bärgaryrket är ju inte ett yrke egentligen, det är en livstil och en härlig sådan.


För en bärgarfru kan det bli lite ensamt ibland men eftersom vi på firman är en stor familj, så har man alltid hjälp och nära till skratt.


Huset i Gesala börjar bli färdigt invändigt och nu är det utsidan som skall prioriteras så fort vädret tillåter.


Ni är välkomna ut på en kopp kaffe om ni vill kika på våra nya lokaler.







22 visningarSkriv en kommentar
  • Arosbärgarna

14:26

En helg har gått, en helg på Kolmården och Vildmarkshotellet, halloween, spöken, sockervadd, lekrum och bad!


Jag är en högkänslig person, vilket betyder att jag känner in mycket mer än många andra, är helt slut efter en dag med en massa folk, läser in ansiktsuttryck, kroppsspråk och lyssnar in, känner in och blir påverkad!

Jag läser av reaktioner, allt sätter sig som ett frö hos mig och när dagen är slut, då måste det där växthuset uppe i huvudet rensas och sorteras.

Jag är känslig för ljud, det är det inte många som vet, eftersom jag är en av världens mest högljudda människor själv, när jag skrattar och berättar mina historier om livet. Det är ju ändå det bästa jag vet, detaljerat och med känsla. Jag skrattar gärna och även åt mig själv!

Nu sitter jag här med en stor kopp kaffe och kollar på barnen när de leker och för en gångs skull är sams. Det ger en känsla av välbefinnande!


Sammy hade pusslat för att vara ledig i helgen, men på eftermiddagen var det dags att jobba igen, han såg ju dessutom ett par snöflingor och genast började förberedelserna, det finns ju naturligtvis inget negativt i det, om olyckan är framme så förtjänar de drabbade snabb hjälp och rätt hjälp, det skulle ju vara förödande om vi kom med fel utrustning eller fel fordon, allt skall vara och fungera klockrent.

Jag har köpt ett nytt 20 pack med kanelljus, de sprider harmoni i hela huset och hade det inte varit för att vi skall flytta snart, hade julsakerna åkt fram, älskar att julpynta och få det mysigt hemma!




Kolmården var mysig, höstig och dekorerad med pumpor, spöken och spindelnät, det fanns djur och troll att titta på, shower att besöka och karuseller att åka!

D hängde på en kompis under kvällen och vi andra drog oss tillbaka till hotellet, en glas cava och total kaos, inte bland våra barn men på själva hotellet!

Föräldrar går med spökutklädda barn, det hostas och ljudet av gråt och frustration, mammor med skötväskor och vinglas, pappor med dreggel på tröjan som försöker muta in sina barn i biorummet, för att få egen tid med de andra vuxna, övertrötta och sockerhöga små, men noll ambition av ta det lugnt.

Frukosten imorse var ett krigsfält, vi satt oss i ett hörn längre bort, helt lugnt och stillsamt så fick de andra slänga choklad flingor på varandra ifred!

Det var en mysig helg, men jösses för hela paketet! Barnen har ju roligt men det tar på energin!

Inga av barnen gillar hets och mycket folk, D 12 år höll på att svimma av, för att barn hostade utan att hålla för munnen vid frukostbuffén! Pappor håller upp ungar över buffébordet och dreglet florerar....- vad vill du ha Agnes?

Jo vi tar iaf det som inte Agnes tagit...🤣


Så nu är frågan, har vi laddat och vilat upp oss inför veckan som kommer? Nja..men det brukar ju lösa sig ändå 😊






67 visningarSkriv en kommentar
  • Arosbärgarna

Vi har inte uppdaterat på ett tag! Vi har haft ett stå hej med att uppdatera våra kanaler inför 2020 och vi håller dessutom på att ta fram ett helt nytt system för Arosbärgarna, det är viktigt att kunna följa upp och sammanställa lokalt.


Nu börjar kylan smyga sig på och snart kommer snön, hoppas på en vinter med en massa snö, inte just för att jag får stå och vinka av min sambo och kanske se honom åter i mars, utan för att barnen skall få åka pulka, göra snöänglar och bygga snögubbar.


Det börjar ju redan märkas av på trafiken att det är halt, så glöm inte att byta däck.


Det har varit en hel del större olyckor och då sitter man där vid köksbordet med en halväten portion mat mitt emot, en tom plats och en man mindre, kläderna ligger alltid redo i hallen, långkalsonger och sockor och de orangea byxorna.


Det som är värst med dessa olyckor, det är att det är andra trafikanter som styr ifall jag kommer att få hem min man igen, det är sån stress i trafiken och eftersom dessa olyckor oftast filmas av Vlt exempelvis, så ser man hur bilister bränner förbi olycksplatsen, som är avspärrad förvisso men räddningstjänst, polis och bärgare är ju utsatta ändå, de har inte ett fullgott skydd, utan där måste vi hjälpas åt.


Jag pussar alltid på min man extra mycket och extra hårt och maten det åker in i ugnen.


Så ta det lugnt därute, sakta ner och låt oss få hem våra män och fruar som jobbar längs vägarna. Barnen vill ha hem sina mammor och pappor.


Apropå barnen, så har det varit Halloween i 3 månader nu känns det som, det har varit partyn och vi har pysslat, pyntat och sprayat svart färg i håret och skrämt slag på varandra.


I år var det skelett tema för de minsta, den äldsta var på fest igår, han skröt om att han skulle vara borta till 24,00, men kom hem 22,00, bar ledmask och vägrade vara med på kort...;)


Förra året klädde minstingen ut sig till pappa sin, det var lyckat. Vi har alltid haft Haloweenfest hemma, varje år, inga undantag, men nu kom flytten i vägen , så vi får ha julfest istället. Man kan väl vara spöke i december oxå tänker jag.









107 visningarSkriv en kommentar

© 2019 Arosbärgarna