• Arosbärgarna

Bärgarfru!

Att vara fru, sambo, partner eller anhörig till någon inom bärgningsbranschen är väldigt speciellt, det är inte ett arbete, utan det är mer än livsstil.


Vi lever och jobbar ihop, han på vägarna och jag med det administrativa.


Man vet aldrig hur en dag ser ut och om man skall vara ledig tillsammans bör man åtminstone lämna hemorten med 50-70 mils avstånd, nu vill jag dock tillägga att jag är gift med och äger företaget tillsammans med min man, så han har ju konstant jour på jobbet och jag har konstant jour bland smutsiga strumpor, kvällsmat, läxläsning, trotsperioder och en massa kärlek som bara flödar omkring i vårt hus.

Innan man dömer nu och tänker att vi har suttit oss i en tidsmaskin och dragit tillbaka till 1952, då kvinnan stod vid spisen och mannen arbetade, så hjälps vi faktiskt åt, all övrig tid lägger vi på varandra, våra ungar, hemmet och de där förbaskade gräsklippningen.


Visst är jag trött ibland när jag får åka och jaga in min tolvåring på lektion, när han bestämt sig för att hitta på något helt annat, eller när jag har filmjölk på tröjan eller en riskaka fastklistrad baktill, man känner att man lever, men man har alltid ett stöd på ett eller annat vis.


Varje dag åker jag till vårt gemensamma arbete, vi ses knappt på jobbet och det ger faktiskt balans.

Vi delar en kaffe, en tanke och jag får arbeta med det jag älskar, med fina kollegor dessutom.


Iband ses vi varje dag och ibland får jag jaga honom med en tallrik mat eller planera en middag över sms eller telefon, när tillfälle ges.


Vi båda har hittat ett sätt som passar oss båda, ibland flyter det på så fint och ibland så vet man inte om man skall skratta eller bara grina en skvätt.


Vi gifte ju oss dessutom ganska precis!










855 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Vår?

Man kan aldrig förutspå hur en årstid under vinterhalvåret kommer att se ut, men det är alltid viktigt att a resurserna finns och att man är förberedd på att rycka ut när det behövs. Vi lägger ner myc

© 2019 Arosbärgarna